En av dom bästa människorna här på jorden är Lotta på Alex' Kennel. Den kärlek jag känner för henne är otrolig, hon finns alltid där när det är något och jag är glad att jag henne i mitt liv.
När jag ringde till henne angående att AjjenPajen flugit upp till molnen så pratade vi en bra stund och efter en stund så bestämdes det att vi skulle komma ner dagen efter och hälsa på vår nya familjemedlem.
Hela tisdagen gick åt till att städa och fixa här hemma och vänta på att tiden skulle gå, och när klockan slog tre så åkte vi ner till Skåneland och jag var så nervös. Men direkt när vi kommer hem till Lotta och Björn så finner jag ett lugn, jag mår så bra när jag är där.
När vi kliver ur bilen så möts vi upp av en galen liten papillonpojke, han bara springer och springer och är så lycklig. Vi klappar om honom och går in och sätter oss vid bordet och pratar.
Vi har lite olika papilloner omkring oss men ögonen håller stenkoll på en speciell pojke. VI har hela tiden koll på vart han är och vad han gör, trots att vi har några andra omkring oss.
Vi sitter och pratar en bra stund och sedan byter vi gäng och nu får nästa gäng med papilloner komma in och säga hej, nämligen valparna *.*
Alltså papillonvalpar är bland det sötaste jag vet och speciellt Lottas som verkligen är helt fantastiska. Glada, fina, framåt och helt galna, men samtidigt små söta fluffiga moln.
När vi suttit där i några timmar och haft det toppen så är det dags att säga hejdå och jag bara kände att nej jag vill inte åka hem, jag vill vara kvar. Men jag vet att jag inte kan stanna och att jag måste hem.
Så börjar resan hemåt och i vårt bagage ligger vår nya familjemedlem! En liten härlig papillonherre fick följa med hem, en som jag fallit för från första stund.
En hund med mycket go och så himla kelig, en hund som behöver mycket närhet. Precis vad jag behöver, jag behöver känna den där känslan av att behövas, att känna att jag gör nytta.
När vi åkte hem hade jag så blandade känslor, jag kände att det var fel att känna mig så glad som jag ändå var! Men jag trängde bort dom känslorna, för jag ersatte inte Ivy. Det gör jag inte och det kommer aldrig gå att ersätta honom, utan denna lilla grabb har flyttat hit för att jag inte klarar av att arbeta med sorgen utan att ha en fyrbent hos mig. Och jag är så glad över att Lotta känner mig så väl och att hon förstår precis hur jag känner!
Så dessa dagar har gått till att lära känna min fina pojke, börja bygga en relation och börjat miljöträna lite. För varje dag som går så blomstrar han ut och jag njuter av varje sekund med honom.
Mina mål med honom första tiden är att bygga upp en stark relation, ha roligt, leka en massa och verkligen njuta av hundlivet. Vi har inte tänkt på vad han ska träna, för det är en skitsak, just nu ska vi bara ha så roligt och njuta av livet tillsammans. Både jag och husse har fallit för denna lilla krabat och han är så fantastisk att det inte finns ord för det!
Så låt mig presentera min nya vän!
Här har ni honom, Alex' James Bond, annars kallad Bondi och Agenten <3