Har inte velat göra något
Försökte träna fluffet, men ingen av oss var på rätt humör för det
Allt har känts jobbigt och tugnt
Idag har det varit en sådan säg jag hade behövt krama om mitt hjärta, men hon är fortfarande i himlen
Väntar fortfarande på att hon ska komma tillbaka, men börjar förstå att hon inte gör det
När slutar man sakna?
När slutar man känna sig halv?
När slutar man känna sig skyldig?
När slutar man känna skuld?
När ska jag förstå att det var för hennes bästa? Jag säger ofta att set var det, men jag förstår det inte själv
Tänk om jag hade försökt hjälpa henne mer?
Tänk om jag kunnat ha henne här idag, då hade jag inte behövt känna så här
Jag saknar henne så!